Fördelarna med att välja ett nätverkat kommentarssystem

I valet mellan att bygga ett eget kommentarssystem för siten eller att välja samarbete / extern tjänst finns det en del faktorer som talar emot det senare (som icke-exklusiv, eller total avsaknad av, tillgång till användardata, samt att inte kunna utforma det helt enligt egna önskemål). Här tänker jag dock presentera ett par av de stora fördelarna.

1. Samarbete = fler som kommenterar

Genom att flera siter går ihop och nätverkar i ett gemensamt kommentarssystem går det att öka trafiken för alla inblandade. Inte nödvändigtvis så att de har ett gemensamt forum, utan att inloggning på den ena siten funkar även på den andra – d.v.s. gemensamma användarprofiler för olika siter.

Staffan Hagnell på stiftelsen .SE kom under höstens kommentarsfältsdiskussion med ett förslag på denna linje. Det gällde att kommentarsfälten hos de olika mediehusen skulle skötas med hjälp av en gemensam identitetsfederation. Denna skulle på ett säkert sätt hantera medlemmarnas personuppgifter samtidigt som den tillät diskussionsaccess till deltagande mediers kommentarsfält (min kritik mot detta är främst att identitetsfederationen som den skisserades är för långtgående i sin personuppgiftsinsamling).

I ett inlägg där Disqus tar upp gemensamma inloggningssystem trycker de naturligtvis på att just deras plattform genererar en enorm trafikökning (i snitt 400% tre månader efter byte till Disqus), men det handlar nog mindre om att just Disqus skulle vara ett utmärkt system än om möjligheten att kunna kommentera i ett bekant system och att slippa registrera sig på ytterligare en sida. Ett exempel är när Aftonbladet införde Facebook Comments och därigenom gav möjlighet till 50% av svenska folket att kommentera utan att behöva registrera sig specifikt på Aftonbladet.

2. Fler som har möjlighet att kommentera = fler besökare

Ett av de största hindren mot kommentering är just de steg som krävs för att ö.h.t. kunna kommentera. En trogen DN-läsare och -kommentator kanske inte tycker det är värt att registrera sig på Expressen för att göra ett inlägg, men skulle nog inte tveka att kommentera om hn kunde göra det via sin DN-profil. Men när den tröskeln är borta är det enkelt att ge en snabb reaktion på de artiklar som går att kommentera.

Då tidningen LA Times bytte till Facebook Comments ökade de antalet unika besökare med omkring fem procent (de rapporterar även en minskning av mängden inlägg gjorda enbart för att få en tråd att spåra ur). För en sida som besöks av runt 18 miljoner personer är det inte kattskit.

Helt enkelt: ökad kommentarsmöjlighet = fler besökare och fler sidvisningar.

3. Nätverket sprider info och lockar besökare

De nya besökarna på LA Times var dock inte bara folk som var där för att kommentera, utan det var främst artikelbesökare där en del även deltog i diskussionerna. Tidningen vann alltså fler läsare på att nätverka på en plattform där även delning av material sker (det lär nog inte skadat att de kommentarer som läggs på LA Times även kan publiceras på kommentatorns Facebookvägg).

Det skulle vara lätt att hänvisa spridningen till just Facebooks patenterade ”friktionslösa delning”, men det är att stirra sig blind på något som kanske inte riktigt finns där. För alla nätverkade kommentarssystem som erbjuder möjlighet att aktivt följa andras kommentering (eller åtminstone har användarprofiler där senaste inlägg visas) genererar trafik p.g.a. sammanhållning mellan medlemmarna – populära skribenter drar med sitt följe vart de än går.

4. Så – vad ska jag tänka på i valet av plattform?

Några av de punkter som finns att pricka av för att kunna skräddarsy ditt val av nätverkat kommentarssystem är i korthet dessa:

• De andra i nätverket. Är de andra siterna som använder samma kommentarsnätverk intressanta ur ett trafikdrivande perspektiv, eller  är det siter som helt saknar gemensamma beröringspunkter och kanske till och med ?
• Etableringsgrad. Är det troligt att många av dina besökare redan har konton i nätverket, eller sätter du upp en tröskel för dem?
• Användarkultur. Denna punkt kan nog vara en avgörande. Är de redan aktiva användarna en publik du vill ha på sin site?
• Flexibilitet. Hur väl går det att anpassa utseende, struktur och funktioner för att matcha utseende och behov på  din site?

Listan kan, som vanligt, göras oändlig, men de här ovan är fyra som är värda att beakta utifrån trafikgenererings- och användbarhetsaspekter.

Som vanligt gäller att: har jag missat nåt, eller har du några tips att lägga till? Kommentera!