Ingen kommentar
MediaCreeper

Information

This article was written on 15 Jan 2012, and is filled under Arkeologi.

Current post is tagged

, , , ,

Arkeologi: Jaiku

Jaikus logoAtt gräva ner sig betyder inte alltid att gräva djupt. Denna kommentarssystemsarkeologiska utfärd går till närtid och Jaiku – ett mikrobloggcommunity utvecklat av finska Jyri Engeström och Petteri Koponen, lanserat februari 2006, uppköpt av Google 2009 och nedlagt januari 2012.

Som en av de sista att göra det registrerade jag mig alltså på Jaiku för att titta runt lite och ja, likheten med Twitter finns, men även saker som är olika (och bättre).

Hejdå, Jaiku.En rundvandring på Jaiku

Jaiku profilsidaVarje användare hade en profilsida där framför allt ett flöde med de senaste inläggen (s.k. jaikar) och svar på andras jaikar visas i blå- resp. gulton och omvänd kronologisk ordning. På profilsidan fanns även bl.a. personens Jaiku-kontakter och de diskussionskanaler användaren prenumererade på.

På ens egen profilsida fanns dessutom valet mellan två flikar: en där bara ens egna inlägg syntes (d.v.s. motsvarande att kolla på andras profiler) och en där ett flöde med även ens kontakters aktivitet publicerades.

En jaik var på högst 140 tecken, medan ett svar kunde vara upp till 2000 tecken långt – det var alltså nödvändigt att vara koncis i diskussionens start, men med en klar möjlighet att utveckla sina tankar i svarssektionen. I flödet var även svarsinläggen länkade till de diskussioner de var del av.

Strukturen på en jaik-diskussion var: jaiken högst upp följt av svaren i kronologisk ordning och textinmatningsfältet längst ner. Med andra ord ett upplägg med en rekommenderad läsriktning som gynnar att folk läser hela diskussionen innan de svarar. Att diskussionen även fanns samlad till en tråd gjorde att den var lättöverblickbar (och till skillnad mot Twitters länkningar via mentions fanns alla deltagares inlägg synliga). Inläggen tidsstämplades relativt i diskussioner (”1 day ago”) men även absolut (”Friday 6, January 2012”) på användarprofilen.

En snygg detalj är att de som varit aktiva i diskussionen las till som snabbknappar Jaiku kommentarsinputunder textinmatningsfältet för möjlighet att klicka in namnen i svaret som en @-mention. D.v.s. en funktionalitet som Facebook, Disqus och Google+ infört resp. lanserades med under 2011, men med bonusen att ha en konkret lista över alla deltagare (alltså mindre att antingen hålla i minnet eller scrolla upp för att hitta namn).

Allt som allt så var Jaikus upplägg vad jag kan se vid den här korta studien väldesignat ur en informationsflödesaspekt – kanske inte fullt lika imponerande rent estetiskt: Det var lätt att sätta sig in i och satte inga större hinder i vägen för en inkluderande diskussion.

På en sidonot så kallade någon Jaiku för ”the betamax of microblogging” och jag får nog hålla med. För om jag jämför det jag sett av Jaiku med hur Twitter fungerar så är Jaiku det bättre formatet. Ett format som blev omkört kanske mest p.g.a. otur.

Kortfakta

  • Typ: mikroblogg / community
  • Online: 2006-02-?? – 2012-01-15 (Uppdatering: eftersom detta inlägg var satt på tidsinställd publicering missades att släckningsdatumet verkar ändrats)
  • Övrigt: Vanity-URL i formen [användarnamn].jaiku.com, samt mailadress [användarnamn]@jaiku.com.

Källor:

  • Jaiku.com, januari 2012
  • en.wikipedia.org/wiki/Jaiku