Ingen kommentar
MediaCreeper

Information

This article was written on 16 Jun 2014, and is filled under Integritet, Strategi.

Kränkningar på nätet – vad gör siterna?

Antimobbningsorganisationen Friends släppte mars sin årliga nätmobbningsrapport och en statistikdel att notera för detta inlägg är att strax under hälften av de utsatta barnen och ungdomarna (40% resp. 48%) skulle använda sig av de sociala nätverkens inbyggda säkerhetsfunktioner (blocka, ta bort som kontakt, eller anmäla).

Grafik som visar statistik över hur 10-16-åringar hanterar kränkningar på nätet.

Källa: Friends.se

Men vad görs då åt saken på siterna där det sker?

Tyvärr är svaret allt för ofta ”ingenting”.

Vare sig det gäller att anmäla ett twitterkonto för kränkande spam eller en identitetskapning på Facebook (som Linus Malmborg råkat ut för) antingen uteblir eller dröjer ofta både svar och eventuell åtgärd orimligt länge. Facebook är dock snabba på att ge svar vid vanliga sidanmälningar och då är det i stort sett alltid att den anmälda sidan eller bilden inte strider mot Facebooks gemenskapsregler (Community Standards).

I vissa fall är det rakt av löjeväckande.

Hets mot folkgrupp på Facebook (via @nicksy)

”Facebook tillåter inte hatiskt innehåll, men skiljer mellan seriöst och humoristiskt innehåll. Vi uppmuntrar ifrågasättande av idéer, institutioner, händelser och metoder, men vi tillåter inte att enskilda personer eller grupper kränker andra personer utifrån etnicitet, nationellt ursprung, religion, kön, sexuell läggning, handikapp eller sjukdom.” (citat ur Facebooks gemenskapshetsregler, bild via @nicksy)

Även Twitters regelverk förbjuder hot, men som konstaterats är det ändå hyfsat fritt fram, samt att de till och med försökt ta bort blockeringsfunktionen, vilket skulle minska möjligheterna att freda sig.

För en tid sedan anmälde jag och många andra en kränkande profil på Instagram. Offret var en ung tjej och profilen bestod av en hotfull text jämte ett foto av tjejen. Instagrams svar kom två månader senare:

Hej André,

Det ser ut som om innehållet du anmält redan har tagits bort från Instagram, så problemet verkar vara löst.

Om du vill anmäla mer innehåll eller om du tror att det finns kvar på tjänsten kan du skicka ett svar oss [sic!] och inkludera aktiva länkar (URL:er).

Vänliga hälsningar,

Instagram

Att nån tar bort sin lagöverträdelse för att hen mötts av en polisanmälan från offret innebär inte att ”problemet verkar vara löst” utan bara att Instagram inte behöver göra någonting. Att det sedan meddelas via ett datoröversatt automatiserat mail ökar inte direkt förtroendet för hanteringen.

 Det jag skulle vilja se

Själva utformningen av anmälningssystemet (flödesmässigt och visuellt) är uppslag för ett par inlägg till, men det kan inte vara så svårt att implementera en abuse-tjänst som ser den utsattas perspektiv istället för att, som ovan, vifta bort allvarliga trakasserier som ”åsiktsskillnader” och liknande.

  1. Det går nog utmärkt att trimma in abuse-lådans filtrering för att sortera fram de allvarligaste ärendena och leverera dem till en person som är tränad i att hantera utsatta.
  2. En guide till hur man polisanmäler i respektive land, men då det tar tid och resurser att skapa (och framför allt att underhålla) kan det enkelt lösas med en länk till landets polismyndighets informationssida. Tips om hur man samlar bevis (screenshots etc) finns dock ingen ursäkt att inte ha.
  3. Tydlighet ang. vilken information som lämnas ut till den anmälde.
  4. Tydlighet i kommunikationen – vad saknades i anmälan, varför detta specifika fall avslogs, överklagansmöjlighet.

Helt enkelt: agera som att en anmälan faktiskt är viktig.

Listan ovan är bara ett fåtal av de mer prioriterade punkterna och är inte heltäckande. Resten (och utförligare formulerat) kommer i den än så länge avlägsna boken.