En kortis: Brittiska BBC håller på att göra om hur de integrerar kommentarer på sidan och den nya approachen är en milsvid skillnad från hur de större inom svensk media gör.
De främsta förändringarna är:
Att de inte haft kommentering på artiklar tidigare förvånar mig faktiskt, men att de nu väljer att inte införa det på alla artiklar är ett bra val. Det är ju långt ifrån alla texter som behöver kommentering och då det krävs resurser för en adekvat moderering är det en fördel att hålla det till de artiklar som är mest relevanta att få feedback på.
Editor’s pick är en bra idé – både ur besökar- och redaktionsaspekt i och med att besökarna vet att deras kommentarer kommer bli lästa och de därmed har chansen att bidra (och det är även här den milsvida skillnaden kommer in). Chansen att få synas som ”bästa kommentar, utvald av redaktörerna” kommer sannolikt att generera en högre kommentarskvalité just för den ökade interaktionen mellan redaktion och läsare (och inte att förglömma: de läsare som aspirerar på att få sin kommentar läst kommer vässa sina argument). Helt klart värt att ta efter.
Röstning är jag dock kluven till då gilla-markeringar egentligen inte säger mer än att ett visst antal som läst just den kommentaren valde att klicka gilla. Det finns inga garantier för att de röstande läst hela tråden eller att de röstar på allt de gillar, d.v.s. de kan av en eller annan anledning missa att rösta på kommentarer.
Läs mer på The Editors: Comments and making our coverage more social.
BBC World News (tv) har ju länge haft programmet ”Have Your Say” som primärt bygger på tvåvägskommunikation med tittarna via mobil, e-post, twitter och så. Tittarna kan skicka in frågor under sändningen precis som i en öppen chatt och få dem inflätade i en intervju eller en diskussion med forskare, politiker eller helt okända personer, och kommentarer från tittarna till sändningen visas också i bild. Det som släpps fram är givetvis modererat, redan mängden material som kommer in är ju för stor för att man skulle kunna visa mer än en liten del, men redaktionen är vad jag kan se inte oroliga för att släppa fram även starkt kritiska synpunkter.
Och det är ett etniskt helt färgblint program: en stor del av de intervjuade är (i likhet med många av kanalens reportrar och studioankaren) icke-vita och man försöker inte pressa på dem att ”nu förväntas du väl hålla med om detta, du som är…” Över huvud taget är BBC en långt mer färgblind tv-institution än SVT, i synnerhet BBC World News men också kanalerna i hemlandet – och, naturligtvis, mycket journalistiskt vassare och mer välformulerad. Jag tror inte att det beror enbart på den större budgeten utan också på en djupt integrerad respekt för ordet och en ovilja att låta sig styras av schabloner och programformat.