Att hänga ut en ”hatare”

Screenshot från "Hatare"-tumblrn, med hatarens namn och bild pixlade tillsammans med övriga kommentatorers bilder.

I veckan har debattämnet varit kvinnors kroppsbehåring. Detta orsakat av att en orakad armhåla syntes i bild nån sekund under Melodifestivalen och att nån tyckte det var rent förfärligt och fick till en viral bild som genererade en mängd hatiska kommentarer. Utöver att vara en diskussion som borde ha vuxits ifrån har det dykt upp ett praktexempel på hur lätt det är att hänga ut någon.

”En vanlig hatare”

Den 15e dök det upp en Tumblr-logg med ett enda inlägg. Ett inlägg som visar både hur otroligt idiotiskt en del uttrycker sig när de är på nätet och hur icke-anonym du är om du signerar med ditt riktiga namn.

Textförfattaren hade helt enkelt klickat sig vidare från en hatares kommentar, in på hans publika facebookprofil och där fått reda på väldigt mycket privat information. Information som med hjälp av en enkel googling gav ännu mer info. Denna information har sedan sammanställts i ett uppenbart syfte att placera offret i stupstocken för allmän bespottning.

Redan samma dag som inlägget publicerades kommenterade en förening som den uthängde är aktiv det hela och tog avstånd från hans angrepp. Även han själv kommenterade och sa att han hade råkat ut för ”en kontokapning” (samt har nu låst sitt konto så att bara hans kontakter kan se vad som skrivs).

Name and shame

Metoden som Hatare-tumblrn använder sig av kallas name and shame och är något jag inte är helt bekväm med som tillvägagångssätt när det gäller privatpersoner, dels för att det är risk att fel person hängs ut och att ofta hängs personer ut som redan avtjänat sina straff.

Det känns även igen från den sida som hängde ut medlemmar i ett främlingsfientligt parti innan valet 2010 för att de skulle få press på sig att lämna engagemanget. Det lyckades med några, men skapade även sympatisörer p.g.a. att det är en ful metod.

I det här fallet är det en man som deltog i trakasserier och mobbning av orakade kvinnor som nu utsätts för trakasserier av andra. Säkerligen inte i samma nivå som den näthatstsunami som han var del av, men fortfarande trakasserier.

Det är en pöbeljustis som har en förmåga att slå över åt andra hållet och drabba även de som inte är direkt inblandade.

Samtidigt är det en metod att komma åt folk som inte annars nås för att både myndigheter, siteägare och webbhotell är extremt dåliga på att uppfylla sina åtaganden.

En hatare eller ett troll som tror sig vara anonym i mängden av andra hatare i kommentarsfältet kan få sig en tankeställare av en uthängning och kanske drar sig för att fortsätta trakassera andra. I det aktuella fallet dröjer det nog länge innan personens namn figurerar i samband med liknande kommentarer.

Men, som sagt, det kan gå för långt.

Vi kunde se lite av samma förlopp i det uppmärksammade Bjästafallet, där brodern till förövaren hängde ut offret som falskanmälare och fick tusentals på sin sida som upprepade lögnen och hotade, förolämpade och trakasserade offret. Efter att historien avslöjades i media vände det så att tiotusentals istället trakasserade förövarens familj, skolledningen och prästen som ställt sig på förövarens sida, samt en pojke som inte var inblandad men råkade ha samma namn som förövarens alias i mediegranskningen.

(Uppdatering 120320: Kjell Häglund på Journalisten.se skriver i dagens krönika om ett fall av mobbmentalitet med uthängningstecken: En vädjan till alla journalister. /Uppdatering)

Alternativ?

Jag har ingen patentlösning på hur vi kan komma till rätta med detta, men ett par steg på vägen vore att utbilda rättsväsendet i hur internet faktiskt används och att visa allmänheten hur lättspårade vi ändå är, samt vilka rättigheter vi har.

Det är klart frestande att starta en sida för att hänga ut kommentarstroll, ett register över de som beter sig illa på nätet där de kan få smaka på sin egen medicin, men är det verkligen rätt väg att gå? Eller är risken att vi i så fall tar till oss och legitimerar de metoder som de vi försöker bekämpa: uthängning, hot, mobbmentalitet.

Att ge makten till den som kan skrika högst och mest.

– Internet är precis samma sak som i fysiska världen. Det är ingen skillnad i ansvarsfrågor och det verkar som att många har svårt att fatta det ibland, både de som hotar och de som blir hotade, säger Anders Ahlqvist, rikskrim. (SvD)