Betalvägg för kommentering – (hur) fungerar det?

När DN, Expressen, och Sydsvenskan, med flera, ska införa betalvägg för att få tillgång till allt redaktionellt material istället för bara den del som ligger publikt, kan det vara en idé att kolla lite hur ett sånt system fungerar om de skulle få för sig att även sätta en betalvägg på kommentarerna.

För i den numer något avsomnade debatten om ”näthat” i kommentarsfält är det ett inte helt ovanligt förslag att massmedierna ta betalt av besökarna för att få kommentera. (En del av de bloggare och kolumnister som jag råkat på som förespråkat betalväggar har inte helt sällan även varit inne på linjen att göra med nätet som med kabel-TV: man får köpa olika paket med access till ett förvalt antal siter och betala mer för allt utöver basutbudet, men det är en annan diskussion och för ett annat textarkiv.)

Så, hur fungerar det (plus: fungerar det)?

För att hitta exempel på betalväggslösningar är det bara att klicka sig vidare till U.S.A:s tidningsmarknad. Dessa två är valda dels för att de är relativt små tidningar och relativt lokalt inriktade – det handlar alltså inte om tidningsdrakar med hundra miljoner läsare, utan med lite mer svenska mått:

• The Sun Chronicle (TSC), en lokaltidning i amerikanska Massachusetts, stängde temporärt sin kommentering p.g.a. stora mängder hatiska inlägg och när den öppnades igen tre månader senare var det med krav på en engångsbetalning för att kunna kommentera.
• Honolulu Civil Beat (HCB), ytterligare en lokaltidning – denna gång på Honolulu, hade vid lansering en betalvägg med månadsbetalning som enligt analys verkade funka bra. Betalväggen är både för att få tillgång till artiklar och för att kunna kommentera. Ungefär nio månader efter lansering mjukade de upp betalväggen så att nya besökare får tillgång till både innehåll och kommentarer utan krav på betalning (enligt devisen ”första är gratis, men när du är hooked kostar det”).

I bägge dessa fall handlar det om betalning via konto-/kreditkort där kortet kopplas till användaren – i TSC:s fall var betalningens enda syfte att verifiera avsändarens identitet på detta sätt (d.v.s. enligt resonemanget att den som är identifierad inte kommer bete sig illa). De har alltså rundat problemet som ”identitetstjänster” som bl.a. Facebook och Google har – att falska konton kan registreras – genom att knyta identiteten till en persons bankkonto och inte bara till personens egen utsago om identitet.

Antalet kommentatorer på TSC sjönk (som väntat) drastiskt efter betalväggens införande och samtidigt uppges debattklimatet ha förbättrats. För HCB var betalväggen en del av produkten när den lanserades och diskussionerna var, som på TSC, civiliserade. HCB har även  engagerade moderatorer som, under titeln host (d.v.s. engelskans värd / värdinna) inte bara rensar bort ovidkommande inlägg, utan även tar aktiv del i diskussionerna.

 Så, betalspärr eller inte?

Självklart är det inte helt riskfritt att försöka ta betalt för innehåll på nätet och när det gäller kommentarsmöjligheten så tänkte jag ta upp ett par aspekter som rör sig mellan helt självklara och kanske lite mer obskyra:

Hur ska betalningen ske?

SMS-betalning , kontokort, direktbetalning via bank? Alternativen är kanske inte helt självklara. Beroende av vad syftet med betalväggen är (ekonomi, identifiering o.s.v.) bör betalsättet anpassas till det.

De som betalar kan uppleva att de köper sig rätten att skriva vad de vill.

Studier har visat att den som betalar för något som tidigare var gratis förväntar sig att de även köpt ökade rättigheter. Den som läst Freakonomics minns säkert dagiset som införde en böter för föräldrar som hämtade upp barnen för sent. Resultatet blev att föräldrarna slutade stressa när de var sena, samt att fler hämtade senare. De såg det helt enkelt ”bötern” som en avgift för att kunna ha barnet kvar längre.

Är det troligt att det kommer hända med en betalspärr? Nja. Mer sannolikt är att majoriteten förväntar sig en högre nivå på kommentarer bakom betalvägg och kommer engagera sig mer i att pressa tidningen för att få det de betalat för: ett fungerande dialogfält.

Kommentarerna flyttar annorstädes.

Blir det för dyrt att kommentera på SvD:s artikelsidor kan någon enkelt langa upp ett phpBB-forum dedikerat till diskussion om just SvD-artiklarna eller starta ett underforum på exempelvis Flashback. Med tanke på att diverse artiklar redan avhandlas på forum och communities är det inte helt otroligt att en sån utveckling kan ske.

Minskning av antalet besök

Som synes kan en betalspärr städa upp ordentligt i en tidnings kommentarsfält, dock på bekostnad av trafik – och rent krasst är det ju en ej oansenlig andel av besökarna som besöker eller återbesöker en artikel p.g.a. att de av olika anledningar är intresserade av att antingen skriva eller läsa kommentarer. Så ett par frågor som hör hemma här är:

1. Försvinner rätt grupp? – Vilket segment av besökare avskräcks av betalväggen? Om det är bråkstakarna är det inga problem, men är det tidningens målgrupp är det ett direkt problem.
2. Hur förändras SEO:n för siten? – Om läsning av kommentarer hamnar bakom väggen: är det positivt eller negativt för placeringen i SERP:en? Högkvalitativa inlägg kanske bör lyftas fram på sökbar plats – både för att locka nya medlemmar och för att locka sökträffar?

Avslutande tanke

Även då det kanske inte är en utveckling jag skulle vilja se skulle det vara spännande att se en svensk tidning försöka sig på detta med kommentarsbetalvägg. Men trots den debatt om näthat som varat under delar av förra året tror jag tyvärr inte prioriteringarna ligger på dialogfältet.

Rent ekonomiskt tror jag inte heller tidningarna tror det finns underlag för det. Ett tips är att inleda ett samarbete med en seriös debattsite med en redan etablerad och engagerad krets medlemmar. Erbjud ett premiummedlemskap för en billig peng med enkelt betalningssätt där tidningskommentering ingår.

Eller vad tror du?