I efterdyningarna av Uppdrag Gransknings reportage om näthatet mot kvinnor och svårigheterna med att få någon dömd för onlinekränkningar har en grupp studenter på Stockholms universitets juristutbildning satt igång ett projekt tillsammans med civilrättsprofessorn Mårten Schultz där de pro bono ska ta sig an mål för att försöka skapa praxis. Allt för att få till en förändring:
När folk accepterar gång på gång så blir den allmänna uppfattningen att det är mer okej än det egentligen är. […] Vi vill medvetandegöra vilka normer som faktiskt gäller på internet, att de inte är andra än de som gäller i verkliga livet. / projektledare jur.stud. Filippa Sjödén – De ska ta näthatet till domstol.
Projektet siktar på att ta sig an de första fallen till hösten och ska fokusera på de delar av näthatet som inte faller under allmänt åtal, utan är processer offret vanligtvis får driva själv.
Våra klienter kommer inte själva att ta någon egen ekonomisk risk, exakt hur finansieringen av hela projektet blir är inte klart än. Det vi kommer att fokusera på är ärekränkningar, brott mot personuppgiftslagen och i viss mån hot. Det som är mer lämpat för brottsmålsåtal kommer vi att lämna vidare till åklagare. / Näthat bekämpas med nytt grepp
Uppdaterat 20130214 – Schultz skriver om juridikkliniken hos magasinet Paragraf:
Juridisk aktivism kan ske i olika former. En form som förekommer i åtskilliga länder är att driva ärenden genom s.k. ”legal clinics”. En legal clinic kan i sin tur ha litet olika karaktär. Det klassiska upplägget är att studenter vid en juridisk fakultet kostnadsfritt bistår personer som behöver ett ombud och hjälper dessa personer att tillvarata sina intressen. En legal clinic kan antingen knytas till en juridisk utbildning, eller verka självständigt från universitetet. En central tanke är att verksamheten bedrivs utan vinstintresse. / Mårten Schultz, Sveriges första legal clinic