Folkräkning vs. samtalsnätverk på Twitter

Häromveckan släpptes två intressanta dataanalyser av twittrare: den årliga folkräkningen av svenskar i Twittercensus och den nya Samtalsgrafen – bägge visar var sitt sätt att mäta interaktion/inflytande på.

Twittercensus

Sedan starten 2011 har Hapus Brynolfs Twittercensus etablerat sig som the way att mäta inflytande – framför allt att kunna se sin egen (och andras) plats i grafen gör att genomslaget är enormt.

Utöver att visa en persons inflytande visar den även för vilka intressegrupper inflytandet gäller, med både position och en fin färgkodning för enkelhetens skull (själv befinner jag mig i gränslandet mellan Kultur och Teknik & sociala medier). Eftersom folkräkningen pågått ett par år nu så går det även att se förändringar i gruppers sammansättning och storlek över tid.

Metoden är enkel: vi satte upp ett program som laddade hem en användares senaste tweets, analyserade språkinnehållet och – om personer skrev åtminstone något tweet på svenska – därefter analyserades alla vänner och följare. Detta upprepades tills vi inte längre hittade några nya personer. […] Kluster är matematiskt beräknande utifrån vem som följer vem. Etiketterna är manuellt satta utifrån vad som verkar vara minsta gemensamma nämnare för konton i ett kluster. Detta är subjektivt. Vidare, att tillhöra en viss färg betyder inte att man delar åsikt med andra i samma kluster. Det kan vara precis tvärtom. Vad det däremot säger är att de följer/följs av samma konton. / twittercensus.se

Samtalsgrafen

I år har medieanalytikern Mattias Östmar tagit en annan vinkel på datamängden genom att mäta vilka som konverserar mest. Resultatet är en graf som liknar en riktigt lyckad bakterieodling eller kanske ett elektronmoln, med de mest aktiva konversatörerna samlade i centrum.

Urvalet av konton baserar sig på de som under Q4 2014 oftast fastnade i upprepade sökningnar på Twitter på både vanliga svenska ord såsom och, att, för , också, inte och samtidigt har bedömts vara på svenska av Twitters språkalgoritm. Därefter har de senaste cirka 200 tweetsen hämtats hem för respektive twittrare kontinuerligt sedan 1 januari 2015 till 31 mars 2015. / mattiasostmar.wordpress.com

Det som skulle behövas är dock en attitydanalys för att kunna skilja mellan  positiva och negativa konversationer, för bara genom att vara aktiv med att angripa personer kan man nog klättra uppåt i rankingen (ett par av de trettio högst rankade är mycket riktigt också notoriskt aggressiva i sin kommunikation med meningsmotståndare eller folk som de bara fått för sig inte håller med om deras åsikter). Kanske bör även företagskonton rensas bort, för t.ex. Tw@SJ_AB är bland de 150 mest sociala även då dess konversation allt som oftast består i ren kundtjänstverksamhet som att besvara tågfrågor istället för vad som nog kan kallas konversation i vardaglig mening (just i dagarna hade de dessutom ett tekniskt problem som orsakade att årsgamla frågor till dem återpostades till den som frågade och nog lär ökat deras konversationsgrad en del).

Konversationslängd är ytterligare en variabel: är det ett ”kan jag fråga en grej?” som besvaras av ett ”nej, tack” är kanske inte lika socialt nätverksbyggande som en konversation som pågår fram och tillbaka i ett större antal mentions.

Kommentar?

Bägge graferna visar olika aspekter av våra sociala interaktioner och kort sagt gillar jag angreppssättet och visualiseringen hos bägge och förhoppningsvis får Mattias möjligheten att utveckla en interaktiv version av grafen där jag dock till nästa år främst skulle vilja se attitydanalysen – gärna representerad med olika färger så vi enkelt kan se vilka debattörer att undvika och, framför allt, vilka som går att snacka med (även om det riskerar att bli den goda tonens diktatur).

(som en slutparentes av internetarkeologiskt intresse måste jag bara tipsa om författaren Mattias Boströms manuella räkning av svenska konton i april 2010 – den som inspirerade till Twittercensus)