För ett par år sedan lanserade Washington Post ett nytt kommentarssystem. Ett system som skulle lösa de problem med att besökarna inte hittade de intressantaste kommentarerna, eller som de själva skrev:
The idea is to provide a visual representation that allows users to quickly see what are the highest rated and most discussed comments. Expect to see this comment implementation more in the future.
Inte så att det är ett dåligt fokus beroende av mål och syfte med kommentarerna, jag har lite förkärlek för att ett ämne (i WebCom-fallet en film) ska ha en diskussion med många deltagare och inte flera diskussioner med några deltagare, så jag är medveten om att jag rackar ned lite extra (men det kan de gott ha).
WebCom byggdes med Flash Action Script 3 och såg så snofsigt ut som bara Flash kan. Tanken var att kommentarerna ordnas i ett nät istället för en lista och viktas efter hur populära de är, både genom poäng och genom hur många kommentarer de i sin tur genererar. Ju populärare desto större och närmre centrum av nätet visas kommentaren (en hyfsat utförlig beskrivning finns hos Poynter.org som även fixat videon här nedan).
Jag har tidigare funderat på att bygga någonting liknande i html 5 / CSS3 (när jag väl har fått lite koll på det vill säga) och därför är det kul att kunna kolla hur det upplevs redan innan (sidan jag använde finns här).
Det första problem jag dyker på är att väldigt få av filmerna på sidan fick en aktiv diskussion – mestadels är det folk som bara kommenterat på filmerna (d.v.s. lite som på youtube: få pers som svarar på vad andra skrivit).
De fördelar jag genast kan se är de redan utpekade: det går snabbt att hitta de populära kommentarerna och man kan identifiera de olika typerna av kommentarer via färgkodning (nya kommentarer och kommentarer från tidningens anställda har en annan färg), men därefter är det nog stopp.
WebCom är tyvärr såpass svårnavigerat att det är svårt att följa ens en tråd med två noder. Zoomningen är under all kritik (det går inte att zooma ut för att se hela nätet) och även då det går att förflytta sig i X- eller Y-led med hjälp av att klicka och dra känns det inte som att det skulle räcka i ett nät med ett par hundra kommentarer. Nog för att det går att byta till en linjär visning med en rullist, men då försvinner ju hela poängen med upplägget.
Systemet blev inte så utbrett på Washington Post, utan verkar bara hittas på två av deras temasidor, onBeing och Scene In, varav bägge slutade produceras under 2010.
WebCom blev alltså lite drygt ett år, men jag tycker det var ett intressant försök. Det var ett riktigt bra sätt att visualisera nästlade kommentarstrådar och skulle säkert varit väldigt bra som analysverktyg, men det var nog (även bortsett från navigeringsproblemen) lite för annorlunda och ”smart” för att vara användbart som kommentarssytem för en tidning.
Så, tänker jag försöka mig på mitt html5/CSS3-experiment? Jajjemen! För det var inte tänkt att användas som en sidkommentarssystem.
[…] det går även att flytta om noder för att se kopplingar tydligare. Som synes är det ganska likt WebCom-systemet och precis som jag sa i den analysen är upplägget mycket snyggare som analysverktyg än som […]