Ingen kommentar
MediaCreeper

Information

This article was written on 12 maj 2012, and is filled under Användbarhet, Test.

Current post is tagged

, ,

Kort koll på Ajours kommentarer

Logo för Ajour.seJag funderade på att skriva detta redan när nyhetssiten Ajour lanserades i höstas, men eftersom de tidigt gick ut med att sidan var under uppbyggnad och det mesta skulle göras om så avvaktade jag (även för att inte placeras i gruppen som bara var negativa till lanseringsmetoden). Eftersom det dock inte förändrats så mycket sedan dess kommer inlägget nu.

Ajour är en nyhetssite som bl.a. ”vill sträva efter att vara en plats där kommentarsfältet är lika viktigt som de redaktionella texterna”, men tyvärr är kommentarerna ganska nedprioriterade.

Vari består problemet?

Observera att jag inte säger att de inte faktiskt strävar efter att ha läsarna engagerade, utan det jag säger är enbart att de försvårar för att det ska ske genom sättet sidan och kommentarssystemet är uppbyggda på.

1. Avståndet mellan artikeltext och kommentarer är långt och brutet av många andra fält.

Kommentarsdelen är lagd efter fält för artikeltaggar, delningsalternativ och puff för ”liknande artiklar”, vilket ger ett avbrott i läsningen av artikel + kommentarer som en enhet (det ”fysiska” avståndet mellan artikel och kommentarsdel är ungefär 160 pixlar (utöver vad som kan sägas vara en normal avdelare mellan två block), eller omkring 20% av den synliga delen av sidan för omkring 52% av användarna. Ett förslag är att flytta ”liknande” och ”dela” till tomrummet till höger om artikelns botten.

(parentes/brasklapp: Ja, Ingen kommentar lider också av ett stort avstånd mellan inlägg och kommentarer. WordPresstemat som finns här är dock inte egenutvecklat, utan ett gratistema.)

2. Kommentarsdelens struktur

Screenshot av AjourSom jag skrev var det ett stort avstånd mellan artikel och kommentarsdel, men lägg till det att för att börja läsa kommentarer måste ännu ett block hoppas över: det där du själv kan skriva en kommentar. 450 pixlar högt ger det sammantaget att avståndet mellan artikeln och kommentarerna är omkring 80% av den synliga sidan.

Att lägga kommentarsinmatningsfältet först medför även att det föreslagna händelseförloppet är att skriva en kommentar innan de tidigare lästs (faktiskt samma som föreslås när länken till kommentarerna klickas: man landar i kommenteringsrutan och inte bland kommentarerna). Mitt förslag är att lägga det antingen efter kommentarerna eller vid sidan av, det finns ju som sagt  utrymme bredvid.

En textarea på 8 rader och 45 kolumner för kommentarsinmatning ger att de flesta kommer skriva kommentarer som är runt 6-10 rader p.g.a. att överblickbarheten försämras (även om en del naturligtvis skriver längre än så). Om den istället skulle göras om så att Namn, E-post och Webbplats-inmatningen låg på samma rad skulle de vinna drygt fyra rader till, eller bara minska höjden på blocket med 75 pixlar och sätta en funktion som automatiskt utökar fältet med en rad när användaren skrivit tillräckligt mycket (se Facebook för exempel).Förslag till kommentarsrutedesign

En bra sak är att det går att sortera kommentarerna mellan Populärast, Senast och Äldst. Nackdelen är att default är sorterat på populärast istället för det kronologiska äldsta kommentaren först (det går alltså utmärkt att gamea systemet för att få sin kommentar överst). Förslaget är helt enkelt att ha Äldst som defaultintällning för att få en naturlig läsordning.

3. Markant skillnad i visuell vikt(ighet)

Fontskillnad på Ajour.seSist, men inte minst är de olika blocken (artikel resp. kommentarer) såpass olika i sin visuella tyngd att kommentarerna blir ganska oansenliga. Kommentarstexten är avsevärt mindre än den vanliga brödtexten i artiklarna vilket ger intryck av att de är mer av en fotnot som kan hoppas över än en viktig del av sidan (se jämförelse mellan artikel- resp. kommentars-a:n här till höger).

Summa summarum

Var för sig är kanske inte det som tagits upp ovan någonting att åtgärda, men sammantaget gör de att Ajour inte får ut det mesta av sitt kommentarssystem: kommentarer läggs utan skribenten tagit del av den pågående diskussionen och diskussionen hoppas helt enkelt över av en del för att den ligger skymd under diskussionsirrelevanta fält och i övrigt är formaterad som det finstilta i ett licensavtal.

Självklart är det en del som tar sig förbi hindren och lyckas ha en bra diskussion, men jag tror det finns potential för långt större deltagande.

Helt enkelt: Om kommentarerna är viktiga finns det ingen anledning att förminska dem.

3 Comments

  1. […] skrev jag ju om Ajour.se och kommentarernas relativa undanskymdhet, men nu har de ökat synligheten rejält genom att ge kommentarerna sitt eget […]

  2. Emanuel
    17 maj, 2012

    1 och 2: Det där tror jag framförallt handlar om en kulturfråga. Taggar kan såklart placeras på andra platser, liksom läs-mer-listor. Men jag tror alla är medvetna om att det kommer kommentarsfält under. Och SÅ långt ner är det ändå inte. Angående kommentarsfältets placering tror jag också att det fungerar väldigt bra om man har fem kommentarer, men ligger det under 100 kommentarer blir man förbannad.
    Jag vill kunna reagera direkt på det jag är arg/glad på.
    Vi har därför lagt det överst (vilket är en standard?) och har en svaraknapp på övriga kommentarer.

    Angående 3 har jag inte tänkt på att det varken är mindre eller signalerar att kommentarerna är sämre, eller om det är något negativt. Får du själv den känslan?
    Värt att fundera över.

    Sedan har du missat att vi lyfter den mest gillade kommentaren överst på på posten.

    • André
      17 maj, 2012

      Stort tack för kommentaren :)

      1 & 2: Ja, det är något av en standard på nyhetssiter att ha svarsfältet ovanför kommentarerna – förmodligen dels för att få snabba reaktioner och dels för att få många reaktioner – men däri ligger även en del av problematiken.
      Nån som inte brukar skriva kommentarer fångas inte in av att under artikeln se puffar för andra texter och en uppmaning om att skriva, utan snarare av att se en aktiv diskussion.
      Som du är inne på så minskar ju benägenheten att svara ju längre man behöver scrolla, men det jag menar är att benägenheten att sätta sig in i den pågående diskussionen minskar ju fler saker och ju längre sträcka det är mellan att det ska vara ett rakt läsflöde.
      Flödet för standardmodellen är ”Läs artikeln > kommentera > läs kommentarerna” när det för att främja en sammanhållen diskussion med få upprepningar bör vara ”Läs artikeln > läs kommentarerna > kommentera”. I standardmodellen kommer en stor andel av de som kommenterar nöja sig vid steg två och alltså kommentera utan att ens ha försökt läsa vad som skrivits tidigare. Helt enkelt för att den avslutande delen i den mentala modellen vi har är att klicka på knappen – efter det är sekvensen avslutad och någonting nytt kommer påbörjas.
      Liknande gäller för att kunna svara direkt på enskilda inlägg: det är lätt hänt att man missar ett förtydligande eller ett åsiktsbyte som dykt upp i en senare kommentar (dock är ju fördelen att om man svarar på ett inlägg har man ju läst (minst) ett inlägg och går inte in helt i blindo).

      Det blir en avvägning mellan dels kvantitet / kvalitet och dels om det ska vara ett diskussions- eller reaktionsfält. Det vanliga är att gynna just stor mängd reaktioner – många kommentarer på artikeln och inte en diskussion om artikelns innehåll.

      3. Nja, inte att kommentarerna skulle vara sämre, utan bara att de inte är lika viktiga, lite som skillnaden mellan en huvudrubrik och en underrubrik – bägge kan vara lika viktiga, men det är huvudrubriken som fångar ögat och är den som blir läst.