En text till om #trolljägarna

Nu när TV3:s #trolljägarna gått sin första säsong tänkte jag det var dags att göra en liten utvärdering – hur ser programmet ut, hur har det landat och hur kan det fortsätta? Fick jag svar på min fråga under seriens gång?

Programupplägget

Strukturen för varje avsnitt är ganska enkel: några mindre fall med anonymiserade förövare och ett större där förövarens identitet avslöjas och ibland får ett betalningskrav om skadestånd överlämnat. I uppbyggnaden är det alltså som Fuskbyggarna och liknande shower.

De utsatta

Jag har problem med att de drabbade ska läsa upp påhoppen. Visst, det är ett effektivt grepp (som lånats från bl.a. Uppdrag Gransknings uppmärksammade Män som näthatar kvinnor-avsnitt), men samtidigt är det något som sätter press på offret och kan i vissa fall trigga återupplevelser av kränkningen (för att inte tala om trollningsmöjligheterna med att ha det inspelat).

Har de någon debriefing efteråt, finns det vidare stöd?

Förövarna

Underhållningsvärdet i myndiga hemmaboende näthatare som inte vågar träffa Aschberg utan att mamma är med är enormt, men det känns inte som att skadeglädje borde vara det man som tittare får ut av programmet.

Jag saknar fortfarande uppföljningarna. Det skulle vara behövligt att se att konfrontationerna faktiskt ledde till något och inte bara blev en tillfällig respit för de drabbade, men tyvärr vet jag att ett par av de som trakasserade andra fortfarande är aktiva med det, bara under nya namn.

Som tidigare skrivits här är uthängning ett problem i sig, men en annan sida av saken dyker upp i episoden med lastbilschafissarna: killen de konfronterar har inga problem med att stå för vad han har skrivit och får fortsätta upprepa det inför kameran. Problemet löstes inte utan han fick uppmärksamhet i nationell TV.

Skamstraff funkar inte på den som inte har nån skam i kroppen.

Istället för att visa att troll och hatare åker fast och slutar visar programmet mer att de kanske kan bli identifierade och kanske kan åka på ett betalningskrav, men inte mer än så. Oftast får de ju till och med behålla sin relativa anonymitet bara de verkar ångerfulla.

Utöver risken att Aschberg dyker upp på stan verkar det med andra ord vara ganska lugnt att trakassera folk på nätet.

Vad kommer härnäst?

I en kolumn skriver programledaren bland annat att:

[…] det krävs ingen ny lagstiftning för att stävja den näthatsrelaterade brottsligheten. Det krävs något som i praktiken är oerhört mycket svårare och mer komplicerat: Att de befintliga lagarna tillämpas. / Robert Aschberg,  ”Det är dags att stävja näthatet”

Och det är kanske där som programmet kan finna sin nisch?

Att förändra upplägget så att programmet parallellt även utbildar lagens långa arm i hur de kan utreda och lagföra de som trakasserar på nätet. Att varva uppspårande och konfronterande av näthatarna med rättsprocessen fram till dom och avslut skulle ge fantastiskt mycket mer kvalité till serien och kunna leda till en verklig förändring istället för bara 45 minuters distraktion.

Det har varit dags länge, så kom igen, rättsväsendet, låt inte uthängning och privata stämningar vara de enda sätt att kanske få nån form av upprättelse! (och kom igen TV3 – visa att ni har public service-ambitioner)