Även Aftonbladet inför en ”riktigt namn”-policy

Idag meddelade även Aftonbladet att de ska förändra sitt kommentarsfält. Deras chefredaktör Jan Helin skriver på redaktionsbloggen att:

Aftonbladets redaktionsledning har följt, diskuterat och tagit intryck av debatten om läsarkommentarer efter terrorattentaten i Norge. Inom kort genomför vi som ett resultat av detta ett antal beslut vad gäller läsarmedverkan:

1. Anonyma kommentarer ersätts av öppna kommentarer. I ett samarbete med Facebook ändrar Aftonbladet inom några veckor kommentarsfunktionen så att läsare som vill diskutera Aftonbladets journalistik välkomnas att göra det öppet, med sin facebookidentitet. Det är inget vattentätt system, men det är ett första steg mot öppenhet.
2. Möjligheten att vara anonym kommer att finnas kvar, men bara i dialog med redaktionen. Vi ställer från och med nu ett krav på oss själva om större närvaro i diskussionen med läsare. Del av arbetstiden för reportrar, ansvarig utgivare, nyhetschefer och så vidare kommer att avsättas för läsarkontakt.
3. Tillsammans med vår systertidning VG i Norge inleder vi ett samarbete för fortsatt utveckling av läsarkommentarer för att förbättra öppenhet och funktion.

I dagens ledarkrönika förklaras det i korthet med:

En liten andel av läsarna står för en mycket stor del av kommentarerna. Och de gör det anonymt. I de namn- och ansiktslösa kommentarsfälten skapas ett självbekräftande universum där hat­propaganda frodas. Och dit andra läsare tvekar att bege sig. […] Anonyma kommentarer ska ersättas med öppna. Dessutom ska tidningens reportrar lägga en del av sin arbetstid på dialog med läsarna, och därigenom skapa ett fönster till kommentarsfältens slutna värld.

Kort kommentar

Trevligt nog så var det en numrerad lista på åtgärder, vilket gör att jag kan kommentera dem på samma sätt, även då det blir viss upprepning:

1. Slopad anonymitet garanterar inte god dialog. Aftonbladet visar (liksom Expressen) att de inte tagit till sig av debatten vare sig här i Sverige eller internationellt (se Nymwars). En röjd identitet kan vara mycket skadligt för en person även om det inte är en kontroversiell åsikt som framförs och en verifierad identitet ger inte att hatiska personer vare sig förstår att de är hatiska eller drar sig för att uttrycka det (se gärna kapitlet om anonymitet för exempel på båda).

2. Ökad redaktionell interaktion lyfter diskussionsnivån. Auktoriteter i kommentarsfälten visar att ägarna faktiskt bryr sig – förutsatt att de diskuterar och inte är auktoritära. Att Aftonbladet väljer att göra det till en avlönad uppgift visar på en högre värdering av kommentarsfältets betydelse än tidigare.

Vad #3 innebär förklaras inte i Helins inlägg, men väl i intervjun han gjort med Dagens Media. Aftonbladet ska alltså ta efter VG.no (som var bland de första att stänga ner kommentarerna efter terrordåden i Norge) och som, enligt egen utsago, har haft goda erfarenheter av att införa Facebook comments. En fråga är dock hur stor andel av den 25%:iga minskning av kommentarer som utgjordes av diskussionsvänligt material och hur andelen hätska inlägg ser ut nuförtiden.

Bieffekter av att använda Facebook för kommentarer har jag skrivit om tidigare och fler tas upp av Bakompappret som, utöver att ta upp Techcrunch utvärdering av sitt byte till Facebook-kommentering bl.a. skriver att:

Är läsarna länkade till Facebook hela tiden när de är inne på tidningens webbsidor och läser kan tidningen via/genom Facebook också styra vilka annonser som ska synas. Och det är riktigt intressant. Då kan annonsörer köpa riktad reklam på ett helt annat sätt än innan på tidningarnas webbsidor. [—]

Facebook kommer att ha statistik på sikt som SCB bara skulle kunna drömma om – och som annonsörer gärna skulle vilja betala för.

Ur annonsperspektiv är det alltså ett fantastiskt grepp med Facebook-kommentering, men ur användaraspekten så är det ytterligare en förändring av privatlivet och hur mycket information som ligger om dig i din privata filterbubbla.