Hur fungerar det med kommentarer och lagen? Finns det gränser för yttrandefriheten? Kan man få utgivningsbevis och därmed grundlagskydd för sitt forum, eller hur funkar det? Det finns många frågor, men inte alltid några glasklara svar.
(Texten är än så länge ett utkast och kommer redigeras allteftersom.)
Detta kapitel avhandlar juridiken kring kommentarssystem. Då det är ett område som är väldigt känsligt för eventuella feltolkningar kommer jag främst basera det på andra källor, som rapporterade domar eller utsagor från jurister än egna slutledningar – jag vill ju komma så nära lagens mening som möjligt och känner inte riktigt att en juridisk översiktskurs för tio år sen räcker för att jag kan göra de tolkningar som behövs.
Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) säger i korthet att stat / myndigheter inte får ingripa mot enskildas yttranden i radio och TV, samt även i andra medier och är därmed en lag mot censur av material som våra folkvalda inte gillar. De undantag från YGL som finns är utöver sånt som klassas som landsförräderi, uppvigling och liknande, även förtal, hets mot folkgrup och olaga hot. Den senare trojkan är de mest frekventa på nätet idag (det är ju inte så många som sitter på info som hotar rikets säkerhet, men desto fler som sitter på kränkande åsikter om andra).
YGL garanterar alltså att ingen myndighet genom förhandscensur ska få hindra dig från att uttrycka dig, men garanterar inte att du får säga vad som helst, var som helst, när som helst.
Hela lagen finns att läsa på lagen.nu/1991:1469
Sveriges tryckfrihetsförordning (TF) är den grundlag som reglerar vilka ingrepp staten får göra i en medborgares rätt att publicera sina åsikter i textform. En vanlig missuppfattning är att TF garanterar rätten att (lite generaliserat) var som helst få skriva vad som helst som inte är direkt olagligt. Så är dock inte fallet, utan tryckfriheten innebär precis som YGL att staten inte kan kräva att förhandsgranska det du vill skriva innan du publicerar det, samt att du bara kan straffas för sådant som uppenbart är lagbrott.
Med tryckfrihet förstås varje svensk medborgares rätt att, utan några av myndighet eller annat allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter, att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall kunna straffas därför, än om detta innehåll strider mot tydlig lag, given att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning. / Tryckfrihetsförordningen 1kap.§1
Det går alltså inte att åberopa tryck- eller yttrandefriheten om ditt inlägg om söta kattungar raderas från ett forum där reglerna säger att inläggen ska handla om hundar.
Ett utgivningsbevis garanterar bl.a. att uppgiftslämnare får vara anonyma gentemot omvärlden, så att ha utgivningsbevis och en ansvarig utgivare (AU) är ett sätt som olika siteägare använder i syfte att kunna publicera fler detaljer än och mer kontroversiellt material än vad som annars är möjligt då källan är identifierad. Siten skyddas då av TF.
Hur detta relaterar till kommentarer är dock lite kluvet då det finns ett undantag som möjliggör att efterhandsmodererade system inte faller under TF och alltså inte är helt på AU:s ansvar. Myndigheten för Radio och TV förklarar att:
Webbplatser som innehåller omodererade diskussionsforum, artikelkommentarer, gästböcker och liknande omfattas inte av grundlagsskyddet eftersom de kan ändras av andra än redaktionen.
och fortsätter vidare med att massmedieföretags webbplatser har ett undantag som gör att de kan ha omodererade (eller rättare sagt eftermodererade) artikelkommentarer / forum som inte omfattas av utgivningstillståndet:
[den redaktionella produktionen] är väl avgränsad och framstår som en sammanhållen produkt, t.ex. genom enhetlig formgivning [samt] inte kan ändras av någon annan än redaktionen.[massmediets] Omodererade diskussionsforum, artikelkommentarer, gästböcker och liknande omfattas inte av grundlagsskyddet eftersom de kan ändras av andra än redaktionen
Förhandsmodererade kommentarer å sin sida är i princip att betrakta som vanliga insändare och ansvaret för publiceringen faller alltså på AU.
Exempel på att förhandsmoderering dels innebär ett ökat ansvar och dels bör utföras av personer med kännedom av lagen finns i fallet där en siteägare inte plockade bort en kommentar som, i sitt sammanhang, bedömdes vara hets mot folkgrupp och fler exempel finns, så det är väldigt tydligt: har du förmodererade kommentarer är det du som bär ansvaret för vad som skrivs i dem.
Valet verkar alltså enkelt: utgivningsbevis för siten i kombination med efterhandsmoderering av kommentarerna löser alla problem och minskar risken för åtal.
Men ändå… kanske inte.
Då allt fler medier börjar trycka på att journalister och skribenter ska bara mer aktiva i kommentarsfälten för att bättra på dialogen (något som jag f.ö. anser är en väldigt god idé) rör vi oss mot osäker mark.
Benjamin Boman (jur.kand.) skriver i ett debattinlägg att det sannolikt är så att en journalist som, i del av sitt redaktionella uppdrag, kommenterar på sin egen artikel inte omfattas av det grundlagsskydd som samma journalist åtnjuter i artikeltexten:
Med hänsyn till att en databas ska vara tydligt avgränsad, så att den framstår som en egen enhet för läsaren, kan man inte heller gärna påstå att enskilda kommentarer, skrivna av journalister och redaktörer, skulle utgöra egna ”databaser” i lagens mening, om de i övrigt är placerade på samma del av webbsidan som övriga läsarkommentarer. Det torde nämligen vara helt onaturligt för en läsare att betrakta två kommentarer – en skriven av en läsare och en av en redaktionsmedlem – vilka båda är placerade under texten ”För kommentarerna ansvarar de som har skrivit dem”, som separata databaser. / ur Journalisters kommentarer är inte grundlagsskyddade
Boman avslutar med att konstatera att under gängse kommentarspubliceringsformer är det enda sättet att grundlagsskydda journalisters yttranden i kommentarsfälten att införa förhandsmoderering.
[—]
Än en gång är det olika intressen som krockar: snabbhet i diskussionen, deltagarnas och siteägarnas trygghet, moderatorernas arbetsbörda o.s.v.
Det finns alltså ingen patentlösning ens för en speciell sorts kommentarsfält, utan det beror (än en gång) av sitens inriktning och besökare.
[—]
Jag funderar på om de medier som ändå vill försöka kombinera både efterhandsmoderering med grundlagsskydd för de journalister som kunde bygga ett system som gör en så tydlig åtskillnad mellan inlägg från läsare och redaktion att det inte finns några tvivel om kommentarernas olika tillhörighet?
Exempelvis två kolumner – den ena för läsarna, tydligt märkt med en ”eget ansvar”-information och den andra för redaktionen och tydligt märkt med med ”redaktionen svarar”. Detta skulle, byggt rätt, även ge möjlighet till samlande svar från journalisten, så att ett flertal likartade frågor / påståenden från läsarna avhandlas på en gång.
[—]