Anmäl nättrakasserier!

Detta handlar inte så mycket om utformningen av kommentarssystem att göra som utformningen av kommentarsklimatet. Med andra ord är detta ett kort inlägg i näthatsdebatten och en uppmaning.

En delorsak till att så många troll och hatiska personer kommer undan med att vara just hatiska och fientliga mot andra på nätet är att för många utsatta tror att det inte går att göra något. En ond cirkel där hatarna lär sig att det är fritt fram och att de är onåbara.

Det enda alternativet har för många framstått vara att slå tillbaka med samma mynt, att hänga ut hatarna, men även det är svårt för den som inte har resurser eller kunskap att göra det. Inte minst kan det trappa upp problemet.

Kan inte någon göra något?

Det är hela poängen med den här texten: det finns hjälp att få.

Dels bör sidan där påhoppet skett ha en service för att rapportera användare och inlägg, men det jag vill trycka extra på här är att polisen kan ta in en anmälan. För det är inte så att du måste acceptera påhopp bara för att du finns.

Men vad beror de få anmälningarna av? Sannolikt okunskap om att det ens går att anmäla påhopp och tron att påhopp är saker man ska få ta för att ”Internet är ju så”. Tvärt emot detta har Brottsbalken olika brottstyper, som när exempel ges, visar sig vara vanligt förekommande i olika kommentarsfält och sociala medier (utdrag ur lagtexten citeras i slutet av denna text) och det borde alltså inte vara omöjligt att få någon dömd för sitt onlinebeteende. Bland dessa finns ärekränkning, hot och hets mot folkgrupp.

Tips vid anmälan

På Polisens hemsida finns information om hur en anmälan görs, men ett par saker som kan vara bra att komplettera med är att samla in så mycket info du kan om personen/kontot som du anmäler och vad som skrivits.

• Namn / användarnamn på den du anmäler. Har personen en profilsida – spara även den informationen. Allt som kan hjälpa till att tydligt identifiera förövaren hjälper.
• Skärmdumpar eller utskrifter av er konversation.
• Länk till inlägget med brottet.
• Anmäl snabbt! Ju längre tid det går mellan brottet och anmälan, desto större risk att material försvinner.
• Telefonnumret är 114 14, säg att du vill anmäla ett IT-relaterat brott.

Vad är problemet – varför döms inte fler?

Det finns dock tre stora faktorer som sätter käppar i hjulen för lagens gilla gång:

1. De resurser som finns tillgängliga är knappa (både vad det gäller personal, kompetens och engagemang) vilket gör att en stor del av anmälningarna inte resulterar i en ordentlig förundersökning utan läggs ner. Men! Om antalet anmälningar ökar visar det att det finns ett utbrett problem och med lite tur kan det då läggas mer resurser, plus att om fler vågar anmäla visar de att det går att anmäla och än fler kommer våga.

2. Plattformarna lämnar inte ut behövda användaruppgifter. Eftersom de flesta stora sociala nätverk är situerade utomlands och därför inte lyder under svensk lag vägrar de ofta hjälpa polisen i utredning av vem som ligger bakom ett anmält konto.

3. Det är bara den utsatta som kan anmäla förtalsbrott (förutom i fall då hen är underårig eller avliden), vilket minskar möjligheten att en anmälan görs. Så på den punkten behöver vi i omgivningen bli mer stöttande – vet vi att nån blir trakasserad kan vi hjälpa med en anmälan. Även om anmälan läggs ner blir den dokumenterad och om personen fortsätter kan fler anmälningar göras tills det är ett solklart fall och det helt enkelt inte går att lägga ner förundersökningarna längre.

Så anmäl – det är inte bara för din egen skull och det finns hjälp att få om inte polisen kan hantera det.

Organisationerna som kan hjälpa dig

Om polisens utredning inte leder någon vart finns det ändå möjlighet att få upprättelse. Nedan listas olika aktörer som siktar på att hjälpa dig i processen.

Datainspektionen

Myndigheten tar emot klagomål på personer, organisationer eller siter som olovligen lämnat ut dina personuppgifter och kan därefter öppna ett tillsynsärende.
På siten Kränkt ges även tips och råd om hur du kan anmäla trakasserande användare på en del sociala medie-siter som Facebook och YouTube. Siten riktar sig främst till barn och ungdomar och lanserades januari 2010.

Diskrimineringsbyrån Uppsala

I februari 2013 lanserade DU sin site Nätvaro där utsatta kan rapportera näthat direkt via ett formulär. De kan hjälpa dig att lämna eller förtydliga en polisanmälan, få bort de uppgifter som är kränkande, samt vidta civilrättsliga åtgärder på grund av en kränkning.

Institutet för Juridik och Internet

I maj 2013 kom Juridikinstitutet, som siktar på att ”verka för upplysning om vilka regler som gäller på internet, genom opinionsbildning, seminarieverksamhet och andra informationskampanjer”, men framför allt använda de civilrättsliga systemet för pilotfall och att få till vägledande domar. Även här går det att rapportera via formulär.

Nätaktivisterna

I april 2014 slog Nätaktivisterna upp de digitala portarna. Det är ett projekt med fokus på antirasism och att uppmuntra unga att agera antirasistiskt på nätet. Nätaktivisterna har en guide till vad som bör tänkas på när du anmäler.

Lagtexten: Brottsbalken (hämtat 2013-05-29),

4 kap. Om olaga hot (utdrag)

§ 5 Om någon […] hotar med brottslig gärning på sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom, döms för olaga hot till böter eller fängelse i högst ett år.  Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år.

5 kap. Om ärekränkning (utdrag)

1. § Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter. Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar.
2. § Är brott som i 1 § sägs att anse som grovt, skall för grovt förtal dömas till böter eller fängelse i högst två år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om uppgiften genom sitt innehåll eller den omfattning i vilken den blivit spridd eller eljest var ägnad att medföra allvarlig skada.
3. § Den som smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom, dömes, om gärningen ej är belagd med straff enligt 1 eller 2 §, för förolämpning till böter. Är brottet grovt, dömes till böter eller fängelse i högst sex månader.
4. § Förtal av avliden skall medföra ansvar enligt 1 eller 2 §, om gärningen är sårande för de efterlevande eller den eljest, med beaktande av den tid som förflutit sedan den avlidne var i livet samt omständigheterna i övrigt, kan anses kränka den frid, som bör tillkomma den avlidne.
5. § Brott som avses i 1-3 §§ får inte åtalas av annan än målsägande. Om brottet riktar sig mot någon som är under arton år eller om i annat fall målsäganden anger brottet till åtal, får åklagaren väcka åtal om detta av särskilda skäl anses påkallat från allmän synpunkt och åtalet avser

1. förtal och grovt förtal
2. förolämpning mot någon i eller för hans eller hennes myndighetsutövning,
3. förolämpning mot någon med anspelning på hans eller hennes ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse, eller
4. förolämpning mot någon med anspelning på hans eller hennes sexuella läggning.

6 kap. Om hets mot folkgrupp (utdrag)

§ 8 Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller om brottet är ringa, till böter.  Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om meddelandet haft ett särskilt hotfullt eller kränkande innehåll och spritts till ett stort antal personer på ett sätt som varit ägnat att väcka betydande uppmärksamhet.