6. Systemens utformning – en inventering (utkast)

Struktur är en viktig del av att möjliggöra kommunikation. Om informationen levereras på ett ostrukturerat eller direkt felaktigt sätt kan det bli omöjligt för mottagaren att göra sig en sammanhängande bild av den. I detta kapitel undersöks därför de vanligast förekommande strukturerna för kommentarsfält inom sociala medier som bloggar, communities, forum och tidningars kommentarsfält.

(Texten är än så länge ett kortare utkast och kommer redigeras allteftersom.)

För att över huvud taget kunna beskriva en struktur behöver vi enas om vilka egenskaper som kan användas för att definiera den.

Det urval av strukturegenskaper som tas upp här är:

• kronologi – är kommentarerna ordnade efter den tid de las in och i så fall hur?
• nästling – är ett svar direktkopplat till den kommentar som svaret är till och i hur många steg fungerar det?
• positionering av element – hur förhåller sig textinmatningsfälten till redan lagda kommentarer?
• begränsningar – finns det någonting som begränsar möjligheten att kommentera?

De siter som undersökts är de topp 1 000 mest besökta enligt Alexa.com.

6.1 Kronologi

Krolonologiska system

De flesta av de större siterna och CMS:en har någon form av kronologisk ordning av kommentarerna, där alternativen är kronologisk och omvänt kronologisk – d.v.s. att kommentarerna visas ordnade med den äldsta kommentaren överst respektive nederst.

Icke-kronolgisk / okopplad

En viss del sorterar även kommentarer efter hur mycket den specifika kommentaren uppskattas (genom att det går att ge kommentaren poäng via uppåtpilar, plus, gillanden o.s.v.), medan några sorterar efter senaste aktivitet (exempelvis när en kommentar fått en poäng).

6.2 Nästling / trädstruktur

När det gäller nästling, om och hur diskussionstråden kan förgrena sig, är det i grunden en en ja- eller nej-fråga: är det en grenad tråd eller är det en ogrenad? Dock kompliceras frågan av att en del system är ickekronologiska eller okopplade men har en kronologisk nästling på de kommentarer som fått ett direkt svar.

I en ickenästlad struktur presenteras kommentarerna som en enda kolumn där den senaste kommentaren ligger i direkt anslutning till den näst senaste, medan användaren i en nästlad struktur kan svara i direkt anslutning till varje kommentar

6.3 Positionering av element

En enskild kommentarstråd kan brytas ned i fyra huvuddelar:

1. Trådhuvudet – det innehåll som startar diskussionen. Kan vara en artikel, recension, bild eller annat.
2. Kommentarer – det innehåll som genererats av besökare som respons till trådhuvudet.
3. Textinmatningsfältet – det fält eller formulär som kan fyllas i för att lägga en kommentar till Trådhuvudet
4. ”Svara” – en knapp som antingen visar ett tidigare dolt textinmatningsfält eller agerar som en ankarlänk till inmatningsfältet

Trådhuvudet är i princip alltid placerat överst i tråden. Undantag finns dock där kommentarer och inmatningsfält är placerade på en separat sida kopplad till trådhuvudet, eller helt annan avdelning av siten (exempelvis som semiseparat forum).

Kommentarerna och textinmatningsfältet är de som främst konkurrerar om plats och varieras i de ickenästlade strukturerna genom att kommentarsfältet antingen ligger överst eller underst av de två, ibland kombinerat med eller ersatt av en svara-knapp.

Inom de nästlade strukturerna brukar det finnas ett synligt kommentarsfält (antingen underst eller överst) och en svara-knapp på varje kommentar.

Fig. 4.3 - Placering av kommentarsinmatningsfältet, samt exempel på placering av svara-knapp. (klicka på bilden för större version)

6.4 Direkta begränsningar

För att bland annat kunna koppla kommentarer skrivna av samma person till varandra eller undvika spam och bråk har majoriteten av kommentarssystemen någon form av begränsning för vem som får publicera och vad som får publiceras. Det kan röra sig om allt från att fylla i ett användarnamn till att registrera sig med verkligt namn och hemadress.

Vanligast, med nära tre fjärdedelar av marknaden är att registrera ett konto så att en inloggning krävs för att kunna kommentera, allt oftare utlagt på en tredjepart som Disqus, Facebook Connect, eller OAuth. Detta ger en relativt stor identifierings- och antispammöjlighet då användaren dels registrerar sig med många parametrar, men framför allt går det att logga alla IP:n som används vid kommentarspostning, samt vid problem spärra kontot och radera alla inlägg som tillhör det.

Näst vanligast är att namn och e-mail måste fyllas i för att kunna skriva, detta för att kunna koppla samma skribent till flera inlägg och ha en kontaktväg för feedback eller frågor till användaren.

Under en procent använder någon form av CAPTCHA för att förhindra spam. Användaren får helt enkelt genomgå ett enkelt Turing-test för att bevisa att det inte är en spambot som försöker publicera texten.

Ungefär var 20e har inga begränsningar alls och det varierar från att det är möjligt att frivilligt lämna en mängd icke-obligatoriska uppgifter till att det enbart finns ett textinmatningsfält.